ett födelsedagsbarn

För två år sedan försökte vi landa i vårt nya liv med den här glada, kloka, roliga, pratsamma, omtänksamma, krävande människan. För två år sedan kände vi honom inte än och visste inte att det skulle kännas fullständigt omöjligt att tänka sig ett liv före honom. För två år sedan var han ett litet knyte som bara kunde kommunicera med skrik.
Idag firades han med sång på morgonen och krävde genast att vi skulle ta av oss de knasiga huvudbonaderna som vi klätt ut oss med, eftersom det är tradition i min familj. Han sa "Melker vill ha den dockan" när han såg vad som fanns i paketet han fick och "dockan också äta macka leverpatt-ej frukost" när han höll den i sin famn.
Två år. Ett helt liv.
Och ett förskolefirande, några hopp i hagen på lekplatsen, en restaurangkorv, mycket kärlek och ilska riktad mot dockan ("nej dockan, sluta nu! Melker ha nappen!") och ett oräkneligt antal skypesamtal senare har han somnat bredvid sin pappa i sängen. Ja, jag tror att båda sover för det var längesen det kom ljud från sovrummet. Bäst att kolla och kanske krypa ner bredvid.

Tröja, H&M. Byxor, Åhléns.