Stackare - alldeles könlös!

Det är synd om Melker idag, för hur ska man liksom VETA vad som finns under de där kläderna?!

Idag fikade vi med K, som jobbar sent idag igen, kusin Vera och hennes pappa, eftersom hennes mamma jobbar idag, och bebispolaren Mateus och hans mamma.

En annan mamma med barn satte sig bredvid.

- Hur gammal är han? frågade hon Veras pappa.
- Hon är...
- Jaså, har hon fått låna killkläder? Stackaren! Barn är ju så könlösa i den åldern. Min dotter har killbadbyxor och då tror alla...

Vi lämnar samtalet där. För det finns tusen saker att svara, tusen dräpande kommentarer, tusen klokheter, tusen argument - men vi bara ser på varandra, jag och K skickar menande blickar över bordet, men var ska man börja?

Året är 2012 och det är synd om flickor som inte ser ut som flickor - eftersom flickor inte är flickor om de bär byxor? Eller blått? Vera bar jeans och blårandig tröja. Hur ska man då veta?

Och vad är det man VILL veta? Att hon är liten och söt och lugn och snäll? Eller vad gör en bebis till flicka år 2012? Vill man veta att hon har snippa och inte snopp? För det vore ju hemskt PINSAMT om man förväxlade en PÅKLÄDD snippa med en snopp. Och stackars Melker då, som har sin snopp gömd under en röd body! Då kan man ju tro - herregud, säg det inte högt! - att han är tjej. Vad gör det med honom?! Han kan ju få FEL stereotypa fördomar klistrade på sig, hamna i FEL fack.

Stackars könlösa barn - tänk om han hamnar utanför helt och hållet, missar alla förutfattade meningar och regler om vad han får och inte får göra på grund av sitt kön. Hur ska han då veta vad han ska rätta sig efter? Stackars barn, med alla möjligheter och val i hela världen.

- Posted using BlogPress from my iPhone