onsdag, februari 01, 2012

när man ropar hej

Man ska inte skryta om hyfsat god nattsömn, det är allt jag säger. (Inte för att jag hade tyckt att tre timmar i taget var god nattsömn för ett halvår sedan, men det är åtminstone bättre än en till två timmar i taget, som jag skramlade ihop i natt. Det är helt klart.)

Och vi som skulle gå upp tidigt för att tajma Melkers vakentid perfekt till sångstund på öppna förskolan. Istället tajmar jag nu min egen sovtid med hans, hela dagen. Ja, förutom just nu. Jag har ingen lust att sova bort min egentid, men sömn kanske är höjden av egentid egentligen. Jag vet inte. Jag vet bara att han vaknar igen om mindre än en timme och jag sitter här och bloggar.

K var förresten hemma på lunch. Så lyxigt med vuxensällskap mitt på dagen. Särskilt när vuxensällskapet tar med sig semlor för att peppa trött fru. Då älskar man vuxensällskapet lite extra mycket.

Inga kommentarer: