minnesanteckning, drygt 16 mån

På bara ett par månader har M gått från bebis till en självgående (både bokstavligt och bildligt) liten person, som kan säga vad han vill, visa att han förstår vad vi pratar om och driva med oss tills han ligger på golvet och skrattar åt sina egna roligheter. Det är liksom ett utbyte att hänga med honom nu, han funderar på vad vi säger och svarar på sina ibland väldigt finurliga sätt.
Som när vi pratade om att farmor, som var på besök i veckan, var på väg till Björnen. Då sprang M iväg, kom tillbaka med en bok han gillar som handlar om djur, pekade på en björn på omslaget, sträckte upp armarna i en vilddjursgest och fräste "grrrr!". Såna saker.

Han pratar så mycket nu, det kommer fler och fler riktiga ord - och nu visar han tydligt att han vet vad han säger. Som: boll, bonde, måne, katt, där, kudde, äpple, bil, buss, pingvin (det sista kom nu på kvällen, när han och K satt och "läste" i den där djurboken).

Han härmar så fort han hör ord han inte känner till och ibland blir hans ord helt egna, som:
Pang bom = päron
Bappi = napp
Pampa = lampa
Bambo, pambo = tunnbröd

Han kan låta som de flesta djur om man nämner dem vid namn, som katt, hund, ko, får, björn, häst osv.

Han kramar sina gosedjur och "klappar snällt", oftast i alla fall.
Idag när vi hade vänner på besök bad de honom visa sitt rum - och han sprang genast iväg och visade.
En av vännerna är gravid och han klappade gravallvarligt på hennes fina mage när vi förklarade vad som fanns där i.

Han kan nämna de flesta familjemedlemmar vid namn och känner igen dem när vi visar bilder. Även förskolepedagogerna kan han prata om. "Marie - där!" sa han och pekade när jag sa att vi skulle säga till henne att vi var på väg hem.

Det är en sån lyx att lära känna honom och att följa honom i allt han lär sig. Och för att minnas skriver jag listor och anteckningar här. Det kanske låter som skryt eller prestationshets, men det får det väl göra i så fall. Bloggen har varit en sån fantastisk dagbok under den här tiden - och tack vare den minns jag den jobbiga förvirringen och ångesten i början, lika väl som första kryptagen. Så jag fortsätter! Och från 1 april blir det betydligt mer tid för alla anteckningar. Men tills dess: detta.

- Posted using BlogPress from my iPhone