ett avslut

Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva det här inlägget, det om att vår fina, fina tidning, den som jag har jobbat på och för och med i fyra år, ska läggas ner. CHIC, redaktionens kärleksbarn. Vi är så stolta över den produkt vi har skapat och trott så mycket på, och det känns så oändligt sorgligt att vi inte ska få utveckla och jobba med den längre.
De senaste dagarna har varit turbulenta, minst sagt. Vi har gråtit och vi har skrattat, åt alla minnen och alla knasiga saker vi har varit med om tillsammans på redaktionen, vi har varit arga, ledsna, förvirrade och trötta. Och imorgon ska vi påbörja en ny vecka ihop, en av våra sista tillsammans. Oh, the drama. Men det är lite som att göra slut, fast helt ofrivilligt från allas håll, och det tar nog sin tid att acceptera.
Vad vi ska göra härnäst, det vet ingen. Jag håller er såklart uppdaterade om var jag hamnar, men den osäkerheten har jag inte ens börjat oroa mig för ännu. Nej, nu handlar det mesta om sorgen över den här förlusten. Ja och om att göra nästa nummer, förstås, det allra allra sista.