ensam på midsommar

Barnet har somnat, K jobbar till 22, och jag äter pasta och kollar på fotboll och scrollar samtidigt igenom min fb-feed från det senaste dygnet och tänker att det inte kan vara lätt att vara ensam på midsommar. Det är väl kanske inte lätt att vara ensam någon gång, men om man inte har några vänner som bjuder ut en till sitt hus i skärgården, inte några glada barn eller släktingars barn eller vänners barn att pynta med midsommarkransar, inte några älskade att fota i motljus någonstans på landet med ett uppdukat bord och en klädd stång i bakgrunden; då måste det kännas lite extra den här helgen, att vara ensam. Jul och påsk och nyår är tv-helger, okej att sitta inne-helger, men att sitta inne framför teven själv mitt i sommaren när alla andra bara umgås och umgås utanför - det måste vara ganska tufft. Jag sänder er en tanke från min i och för sig självvalda och inte alls särskilt ensamma ensamhet ikväll och hoppas att ni har en fin helg i alla fall.