bara en fas?

Hur många gånger de senaste månaderna har vi ställt den frågan?
Dock - den här gången är det så tydligt, att M på bara några dagar helt har ändrat sitt beteende och dessutom utvecklats massor, både språkligt, motoriskt och när det gäller närvaro och uppmärksamhet.
Igår ville han plötsligt, efter en lång tids sovande i egen säng och snabbt insomnande efter amning, inte somna om alls efter nattens första mål. Han blev inte lugn förrän han kom nära nära och somnade inte förrän han fick ligga så tätt intill mig att han kunde hålla i mitt ansikte med sina små händer.
Mysigt, efter så lång tid, men har haft ont i kroppen och sömnbrist idag. Ikväll hände samma sak, så nu har jag krånglat mig ur hans grepp för att borsta tänderna och sedan får han sova mellan oss i natt. Som K sa, han kanske behöver oss just nu, och då måste vi ge honom det.

Han lugnas på Ks bröst, i min famn eller nära nära i sängen. Och tycks bara behöva den där närheten på kvällen.

Fortfarande sover han perfekt och helst i spjälsängen dagtid.

Ja, det är väl bara en fas? Han får ju en massa nya uttryck och rörelser på köpet. Dessutom blev dagens kräkhaklapp den första helt torra någonsin. Han kräktes ett par ggr nu på kvällen, men ändå. Kanske har magen gått igenom en fas också?


- Posted using BlogPress from my iPhone