Han sover bredvid mig i sängen, äter snabbt liggande och vi somnar båda två medan han fortfarande äter, så jag behöver åtminstone aldrig gå upp på natten. (Älska nattblöjan!)
Men min rygg börjar känna av tre månader utan egen säng. Dessutom tror jag att det ibland är jag som väcker honom och får honom att känna sig hungrig, för att vi sover så tätt ihop.
Så, några projekt ska påbörjas nästa vecka: Lära M att somna själv. Lära M att sova i egen säng. Lära M att somna tidigare. Gärna mycket tidigare. Och amma längre och mer effektivt varje gång, så att han förhoppningsvis blir mättare och kan sova längre stunder i taget.
Dock: Under veckan som har gått har vi fått bra rutiner när det gäller dagssömn. Och får han minst två lite längre sovstunder verkar nattsömnen bli mycket bättre. Alltid något.
8 kommentarer:
Hej!
Undrar hur mkt M väger? Skulle du inte kunna skriva lite då och då hur han växer mm? Älskar o läsa din blogg, då jag själv har en liten plutt.. :)
Ja man blir ju trött efter ett tag. För oss funkade det att han sov i sin egen säng fast vi hade ställt den preciiiis bredvid min sida av sängen. Så då lyfte jag över honom till mig vid ev matning och sen la jag tillbaka honom efteråt -- allt utan att egentligen behöva kliva upp själv :)
Tror också att du har en poäng i längre matningar så att det inte blir så mycket snacks-ätande. Ett råd som jag följde (från en bok jag läste slaviskt de första månaderna) var att sätta dagens rutiner från morgonen. Alltså att man bestämmer en tid när man tycker är lagom att gå upp (jag hade klockan 7 i början) och se till att gå upp då oavsett hur natten varit. Sedan anpassar man dagens tupplurar efter det fasta klockslaget och förhoppningsvis följer på det en lite tidigare kväll, steg för steg.
Finns ju tusen sätt att göra på, det här var det som funkade för just oss.
Lycka till!
Anonym: Visst kan jag det! För knappt två veckor sedan vägde M 5,7 kilo och var 59 centimeter lång. Han hade hittat en ny kurva (igen!) och ligger nu pyttelite under medel. Vi ska till läkaren i slutet av januari och undersöka om hans kräkningar är onormala på något sätt, så då väger vi igen. Hoppas det går bra för dig och din egen lilla plutt! :)
Veronica: Bra tips! Har tänkt försöka vända på dygnet och gå upp tidigare, så nu får jag vatten på min kvarn :) Vilken bok var det du läste?
Melkers säng står också precis intill min sida av sängen, men det hjälper tyvärr inte. Dock sover han där utan problem dagtid, så förhoppningsvis löser det sig så småningom. Har även köpt såna där "fötter" till spjälsängen, så att man kan gunga den, har höga förväntningar på dem!
Gunga låter bra! Boken hette Babywise - giving your infant the gift of nighttime sleep. Jag gillade deras rutiner, som jag införde från det att han var två veckor. Det går ut på att man följer ett schema som är äta-vaken-sova. Tanken är att barnet inte ska ammas till sömns, utan vara mätt och förhoppningsvis glatt så länge det är vaket, och sen sova och matas så snart det vaknar. Man börjar med att sätta en morgontid, som jag sa. Och sen följer dagen äta-vaken-sova. Ganska snart åt han, var vaken 1,5 timma, sov en timma, och så höll det på tills han blev lite äldre och vakentiden blev längre och längre. De utlovade helnattssömn från 8-12 veckors ålder. För oss blev det från vecka 9 och började med typ 6 timmars sammanhängande nattsömn. (Sen är boken rätt amerikansk i sin approach, och det var vissa saker jag inte kände för att göra. Men på det stora hela kändes det som rätt vettiga råd. Det verkar ju på nåt vis logiskt att inte mata barnet till sömns, utan att det ska vänja sig vid att kunna somna själv ändå, bara för att det är trött). Jag inser att det här kanske låter lättare sagt än gjort, och det funkar kanske inte på alla knattar, men jag (som hade noll kunskap om bebisar) tyckte att det var otroligt skönt att ha en metod att följa.
Och, som du redan är inne på, går det ut på att barnet ska bli proppmätt vid varje mål. För då kan man som mamma vara ganska säker på att lite gnäll inte nödvändigtvis inneäbr hunger, utan kanske närhetsbehov, uttråkning eller att det är dags för tupplur igen.
Sådär, nu har jag läst på massor om Babywise :) Och det där med rutiner låter ju som en bra sunt förnuft-metod. Dock gillar jag inte skrikmetod-delen (CIO), men det kan man ju bara hoppa över. Har redan börjat hitta en del rutiner med M och kanske kan ännu tydligare mat-vaken-sov-mönster hjälpa... Återkommer om jag testar! Tack igen för tipsen! Kram
Exakt vad jag tyckte. Skrikmetoder är inget för mig och som väl var behövde jag inte ens fundera på att tillämpa det.
Nåväl, i februari ska Sam börja på dagis och jag ska börja jobba deltid och vara hemma en dag i veckan, så hojta om du vill ta en fika eller nåt eftersom vi bor så nära.
Hojt hojt! Men jag kan hojta när det faktiskt har blivit februari också :)
Skicka en kommentar