fredag, december 09, 2011
kärlek
Någon pratade om kärleken till sitt nyfödda barn som en förälskelse och jag kunde inte riktigt förstå då, innan han kom. Nu sitter jag med det här pruttande, skrikskrattande, kräkande, jollrande (a-gou, a-gou är hans första ord) lilla knyttet i famnen och förälskelsen bara slår mig i magen. Visst visste jag att jag skulle älska honom och vilja göra allt för honom, men att jag skulle känna mig kär, pirr i magen-kär, nyförälskad? Det är en väldigt fin bonus bland alla andra nya känslor som kom med honom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar