Egypten, del 2: Kvällar

(På tal om Egypten så är jag så glad för det egyptiska folket. Tänk att det funkade, att en folklig revolution kan avsätta en diktatur. Det finns så mycket hopp i det och måste ge så mycket hopp åt andra, som inte lever i frihet. Hoppas så att det blir demokratiska val i nästa steg och att det får gå bra hela vägen. Och att den tråkiga kvinnosynen som finns kvar i landet – som även jag kände av på mitt lilla trygga hotell – moderniseras i samma veva.)

På kvällarna var det extra vackert på hotellområdet.

Särskilt när det hängde en fullmåne över havet.


Receptionen.

Men trots att "all inclusive" ibland inkluderade hela världsdelar var maten bara inte god, så för en kväll lämnade vi hotellet och åkte till uppbyggda sagostaden Port Ghalib.

På det här kaféet hörde vi Celine Dions 'My heart will go on' för tredje gången den dagen. Nästan lite läskigt och vi undrade om något hade hänt henne, men de gillade nog bara musiken ur 'Titanic'.

Gränderna var så vackra där, som tagna ur 'Tusen och en natt'. Försäljarna var trevliga, inte påstridiga, och K fick höra vilken vinst han gjort som fångat mig.


I Port Ghalib hittade vi en libanesisk restaurang där vi fick grilla vår egen mat vid bordet. Mmmm, lite annat än hotellbuffé detta.

Personalen var supergullig och ville gärna ta kort på oss. Min kamera är dock lite svårmanövrerad när det är brist på ljus.



Sedan tog vi en kvällspromenad innan vår taxi kom och hämtade oss. Det finns inga riktiga taxibilar i Marsa Alam, att liksom "fånga" på vägen. Däremot finns en taxiservice som vi utnyttjade.



Poolen var omysig på dagen, men ljuvlig när det började skymma och alla andra var någon annanstans.


Och det var kvällskorten från Egypten.