Matchbox twenty – If you're gone
Nostalgi! Det här är gymnasiet och olycklig kärlek till den missförstådde poeten med hål i tungan och tatueringar, som ingen annan än jag kände egentligen. Inte på riktigt. Varenda möte på tråkiga fester var värt alla taskiga saker han sa, för han gjorde det ju inte med flit och det var bara jag som förstod det. Och när han två år senare äntligen kysste mig, bakom ett träd på Valborgsmässoafton, så var det en obetydlig detalj att jag var någon annans just då. Och att han sedan ändå inte valde mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar